Hemligheten om Israel

Jag har upptäckt en bok som heter "Hemligheternas bok" - skriven av Jonathan Cahn. Den är tänkt att läsas som en andaktsbok, en sida varje dag. Rekommenderar den starkt! Här kommer ett utdrag ur den. 

"Vi betraktade en herde som ledde sin hjord genom en lång ravin när vi fick syn på en annan hjord och herde på väg ner från kullarna i närheten, för att göra dem sällskap. De två hjordarna blev en hjord.

"Två olika Guds folk", sa läraren, "har bott på jorden under de senaste tvåtusen åren: "Israels barn, det judiska folket" och "Messias efterföljare, de kristna, församlingen". Under större delen av den här tiden har det rått fiendskap mellan dem och båda parter har sett varandra som en främmande närvaro men de båda är förenade i ett mysterium. Yeshua är Israels herde men han är också herde för människorna från alla jordens folk, de som följer honom, den kristna församlingen. Yeshua sa till sina judiska lärjungar  "Jag har också andra får som inte hör till den här fållan... " (Joh 10:16). Församlingen och Israel är två hjordar med en Herde, Messias Yeshua".

"Men mysteriet går djupare än så", sa läraren. I Efesierbrevet står det skrivet (Ef 2: 11-22), att den som följer Yeshua Messias har blivit medborgare i samväldet Israel. Så är de två sammanfogade. Församlingen är i verkligheten en judisk enhet. Församlingen ersätter inte Israel men kompletterar Israel. Församlingen är, i anden, judisk. Den är Andens Israel. Vad det judiska folket är i kött och blod och i den fysiska världen är församlingen i den andliga världen. Till det ena folket hör ett löftesland på jorden, till det andra folket hör ett löftesland i himlen. Till det ena folket hör ett Jerusalem av berg och sten, till det andra folket hör det himmelska Jerusalem. Det ena folket är fysiskt samlat ur jorden länder, det andra folket är andligt samlat. Det ena folket är fött av löftet genom kött och blod, det andra folket är fött av Anden. Det enda folket utgör Messias familj av kött och blod, det andra folket är hans familj genom Anden. Det ena folket bärgar in en skörd av frukt och säd, det andra folket bärgar in en skörd av nytt liv. På samma sätt som anden är förenad med kroppen är de två, av naturen, oskiljaktigt förenade. "men de två har varit åtskilda", sa jag. "Ja", sa läraren "och det har varit till nackdel för bägge parter men det ena kan inte fullborda sin kallelse utan att den andra gör det. Den ena kan inte bestå utan att den andra gör det för när anden och kroppen är skilda är det samma sak som död men när anden och kroppen på nytt förenas, vad blir det då? "Liv", sa jag, "det är liv från de döda!"